Stämningsförstörare

 
Jag har verkligen försökt hålla hoppet uppe om sommaren och tänkt att det i alla fall måste bli sensommar innan höst. Förstör min egen stämning med att tanklöst plocka fram höstväskan. Som den sommarälskare jag är blev jag nästan deprimerad, 10 månader framför oss med kyla och mörker. Då behöver man i alla fall inte tjuvstarta. 

In och prenumerera!


 
Om jag är på gång? Är det ens en fråga? ;) IN OCH FÖLJ MIG HÄÄR =)

It's raining men

Hello world!
Denna veckan hade jag planerat att vara ledig. Tycker att sommarsemester ska vara lite mer än 10dgr. Jag menar, pengar är ju inte allt även om det är mycket. Däremot blir jag så jävla rastlös av att vara hemma i ett tomt hus och ta tag i sånt där som man behöver göra. Tror jag är tillbaka på jobbet i slutet av veckan, i alla fall.

I övrigt så skurar det rätt bra här i Göteborg.

 
 

Alicepaj

Är det inte lyxigt att kunna gå ut till sina egna äppelträd och ta med några in och göra äppelpaj av? Dagens skörd blev av Alice. Henne fick vi av mormor och morfar för det fina namnet skull. 



 

Morgonstund med guld i mun

 
 
 

Som ett barn på julafton

Fast med huvudvärk.
 
Jag kunde inte somna i går, och i morse vaknade jag redan halv åtta. Definitiva julaftonsymptom. Dessvärre är det inte julafton och inte är det födelsedag heller.
 
Något jag har svårt för är att ha saker efter mig. Det behöver inte vara något viktigt, inte heller något som kan göras just nu men det stressar mig. Min kropp tänker definitivt inte låta mig sova förän jag tar tag i det där, även om det går lika bra att göra det som planerat under kommande vecka. Nej, mitt undermedvetna tycker jag ska göra allt på samma gång, som en bulldeg, just nu. Så det blir färdigt. Vem orkar vänta på att få saker gjorda?
 
Bild från Familjen i guildford för att den var så söt
och resultatet när jag sökte på "Geggamojja".

Välkommen till min nya blogg!

Alla böcker börjar med en inledning, och/eller förord. Såvida det inte är en superspännande deckare där man bara handlöst kastas in i handlingen utan minsta trappräcke för att sedan sträckläsa boken i tjugofyra timmar tills man somnar av utmattning med boken på näsan. En skräckroman ska i alla fall inte detta bli.
 
Så då behövs en inledning.
 
Heerregud, jag har glömt läppsyl. Jag har drygt åtta timmar kvar på jobbet och jag har glömt läppsyl. Mina läppar kommer skrumpna i hop som ett russin. Det värsta som kan hända en receptionist. Jag kommer säkert inte kunna prata i slutet av dagen. Tänk om dem liksom växer samman till en enda jätteläpp.
 
Inledning får vi helt enkelt ta en annan dag..

Nyare inlägg